|
Dokument (pdf):
Nationella
Innovationsstrategin
Innovation
Union Scoreboard 2017 [EU]
Global Innovation
Index[2014.v5]
GII tabell 1
GII tabell 2
TillväxtAnalys
PM
Vinnovas 2 program
Universitet
&Högskolor ÅR 2017
TillväxtAnalys:
Innovationsklimatet i
Sverige 2014
SOU 2014:51: Nya
regler för
innovationsupphandling
SOU 2010:56:
Innovationsupphandling
Riksrevisionen:
Statliga stöd till innovation &
företagande
Riksrevisionen:
Statens
riskkapitalförsörjning
SCB:
utveckling av innovationsstatistiken[1]
SCB:
utveckling av innovationsstatistiken[2]
Sammanfattning, SCB
OECD:
Utvärdering av
Sverige som
innovationsland
Rapport,
Reforminstitutet:
"Var skapades Sveriges
100 främsta innovationer?"
SCB:
Statsbudgetanalysen FoU 2019
Regleringbrev:
Almis anslag för 2019 |
Fakta &
referenser: Svensk innovation
2019 beräknas Svenska staten ha allokerat 18,4 miljarder kronor i
FoU-stöd,
direkt till universitet och högskolor, samt ytterligare 11,2
miljarder till
forskningsfinansierande institutioner.
[SCB:
statsbudgetanalys 2019, FoU] Det statliga stöd som
kan komma fristående innovatörer/uppfinnare till del,
uppgår 2019 till 269,5 mkr eller 9
promille av 29,6
mdr.
ALMI ställer som villkor
att innovatören/uppfinnaren har ett eget företag, vilket 6 av 10 inte
har.
Tesen 'Triple
Helix'* lanserad i mitten av 1990-talet av Etzkowitz och
Leydesdorff
från Stanford University menar att innovation
uppstår när universitet koordineras med företag under
statlig finansiering. Sveriges nationella innovationsstrategi baseras till stor del på
denna tes, vilket också bekräftas i fördelningen av
statens finansiella insatser enligt ovan.
Stockholms
Innovatörskrets, STIK, tog genom Stefan
Fölster/Reforminstitutet samt Christian Sandström,
innovationsforskare på Chalmers och Ratio fram
rapporten "Var
skapades Sveriges 100 främsta innovationer?".
Studien som har finansierats av Svenska
Uppfinnareföreningen visar
att endast 20% av innovationerna har sitt ursprung i
universitet
och högskolor. Räknar man bort medicin (som av sin
natur
förutsätter akademisk forskning)
är siffran istället
nere i 10%, i motsats till 90% av innovationerna, utanför
akademin.
Innovationer
kommer enligt rapporten, med andra ord
huvudsakligen från innovatörer/uppfinnare, i
anställning eller i
egen verksamhet.
"Om en överväldigande majoritet av Sveriges banbrytande
innovationer skapats av enskilda uppfinnare/näringsidkare och
individer anställda av företag, bör den svenska
innovationspolitiken fokusera på dessa aktörer i första
hand."
Christian Sandströms
citerade
slutsats i rapporten.
En innovationsstrategi som exkluderar dem är sannolikt dömd
att ge mycket låg innovativ tillväxt.
Det kan därför anses anmärkningsvärt att inget av
Sveriges
forskningskluster kring innovation sedan 2004;
CESIS – Centre of Excellence for Science and Innovation
Studies, CIIR – Centre for Inter-organizational Innovation Research CIND – Centre for Research on Innovation and Industrial
Dynamics, CIRCLE – Centre for
Innovation, Research & Competence in the Learning Economy, RIDE –
R&D and
Innovation & Dynamics of Economies, hittills har redovisat hur och var
innovationer huvudsakligen uppstår, vilket torde anses vara absolut
centralt, vid utformandet av en nationell innovationsstrategi.
* Tesen 'Triple Helix' initierades under 1990-talet på
Stanford University av Etzkowitz (1993) samt Etzkowitz och Leydesdorff
(1995). Tesen uttrycker en vision att de tre institutionella
sfärerna universitet, industri och regering torde generera
innovation. Visionen omfattar inte bara den kreativa
förstörelse som visas som en naturlig
innovationsdynamik (Schumpeter, 1942), men också den kreativa
förnyelse som uppstår inom de tre institutionella
sfärerna universitet, industri och regering, liksom vid deras
korsningar. Triple Helix-konceptet bygger således på tre
idéer: (1) en mer framträdande roll för
universiteten i innovation, i nivå med industrin och
regeringen i ett kunskapssamhälle; (2) en rörelse mot
samarbetsrelationer mellan de tre stora institutionella
sfärerna, där innovationspolitiken blir ett resultat
av interaktion snarare än ett recept från
regeringen; (3) förutom att uppfylla sina traditionella
funktioner, tar varje institutionell sfär också "de
andras roller" därvid utförande nya roller vid sidan
om sina traditionella funktioner.
***
Föreställning kontra fakta: En möjlig förklaring
till den svenska innovationsparadoxen?
Sverige
rankas mycket högt vad gäller innovation i
flera
internationella mätningar. Men den topplaceringen handlar
primärt om Sveriges innovativa förutsättningar,
s.k. input. Parametern är
huvudsakligen baserad på hur hög utbildning
svenskarna
generellt har
samt hur stora investeringar i FoU vi gör. Inte landets
output
i form av
konkret omsatt sysselsättning eller antalet nya innovationer. (se
sid 10 i Innovation
Union Scoreboard 2017)
Sverige
har
istället Europas lägsta
innovativa tillväxt, kontrasterande mot de topplaceringar
vi har pga höga investeringar, högt
välstånd,
hög jämlikhet, hög
forskartäthet mm. (sid
23, IUS). På
sidan
69 i IUS 2014 visas hur Sverige har backat
i sitt försprång
gentemot EU's
genomsnitt, från 148% till 135% mellan 2006 - 2013.
Detta
trots att
dåvarande regering successivt från 2006 avsevärt ökade det
statliga stödet för innovation (till UoH)
(sid 69)
Parametrarna
som
avgör landets listplacering handlar som nämnts
väldigt
lite om konkret omsatta innovationer. Indikatorerna är
huvudsakligen landets akademiska höjd, antalet
företag samt
landets investeringar i FoU och innovation. På
sid 68
visar den nedersta raden 'Sales of new-to-market/firm innovations', att
Sverige bara presterar till 37% mot EUs genomsnitt.
I
OECD's
analys av Sverige som
innovationsland bedömer man sedan tidigare att Sverige saknar ett vitalt
och väl fungerande innovationssystem"
I analysens
slutsats skriver OECD: "Om Sverige ska kunna möta de dubbla utmaningarna
att förbättra prestandan i hela innovationssystemet och därtill på
allvar ta sig an dagens samhällsutmaningar, finns det anledning till en
omfattande granskning av de styrande strukturer som måste vara på plats
för Sveriges innovationssystem i sin helhet." (sid
181)
Tyvärr har även
OECD liksom EUs Horisont 2020 och andra institutioner en uppfattning - i
strid med reforminstitutets rapport - om att universiteten levererar den
mesta innovationen, och att dessa därför behöver stärkas.
The Global Innovation Index (Cornell
University,
INSEAD och WIPO)
är en annan
internationell och återkommande innovationsmätare.
Tabell 1 visar
att vi ligger
på 2:a plats efter Schweiz (i huvudsak vad gäller
välfärd, antal forskare, publicerade rapporter med mera)
medan tabell 2
visar vår "efficiency score", d.v.s. omsatt
sysselsättning som resultat av landets innovations-input
(satsning
på
FoU mm)
Här är även en länk till
2014
års
GII. Pdf'en är
på drygt 7mb och rapporten på 428
sidor(!)
***
RIKSREVISIONENS GRANSKNINGSRAPPORT:
STATLIGA STÖD TILL INNOVATION OCH FÖRETAGANDE rir 2016:22
Riksrevisionens bedömning är
att regeringen inte har en tillräckligt samlad och tydlig bild av vare
sig stöden eller deras effekter. Stöden
utvärderas kontinuerligt av forskare och utredare, men den kritik som
framförs tas inte alltid till vara för lärande och utveckling. Vidare
saknas användbara data som gör att stöden går att följa upp på ett
ändamålsenligt sätt, samtidigt som målen för de enskilda programmen
formuleras så att de är svåra att följa upp. Utan användbara data och
uppföljningsbara mål är det svårt att utvärdera resultat av stöden.
(sid
11)Målen för Vinnovas
stöd har formulerats av verket som att 'stöden ska hjälpa till att skapa
innovationer och att omsätta dem på marknaden'.
Riksrevisionens effektutvärderingar av Vinnovas programm Vinn Nu och
Forska & Väx visar relativt samstämmigt på inga eller mycket begränsade
statistiskt signifikanta effekter av stöden.(sid
44) Denna bild bekräftas
även av internationella studier av liknande stöd.
Riksrevisionen skriver:(sid
51) "Det behövs nya tag
vad gäller [stöd-]systemets utformning. Regeringen bör skapa en bild
över hur systemet med statliga stöd till näringslivet fungerar och
därefter analysera hur hela stödsystemet skulle kunna vara uppbyggt för
att möta samhällsutvecklingen. Regeringen och dess myndigheter behöver
förutsättningslöst utreda följande frågor:
- Vilka statliga stöd behövs för att
stödja kunskapsutvecklingen, givet kostnaderna, i samhället?
- Vilka myndigheter bör äga programmen
och bevilja stöd?
- Hur ska styrningen från regeringen
utformas?
För att dessa frågor ska kunna utredas
behöver kunskapen och överblicken över systemet utvecklas.
RIKSREVISIONENS ANALYS AV STATENS
RISKKAPITALFÖRSÖRJNING
2014:1
Riksrevisionens
slutsats är att den statliga
riskkapitalförsörjningen
är svåröverskådlig
och inte når de mål som regeringen gett uttryck
för. (sid 10)
Endast
0,2 procent av kapitalet gick till företag i
såddfas.
Över 40 procent
av det statliga kapitalet investerades istället i
företag i
expansionsfas och i mogna företag. (sid
11,
48,
49)
De
statliga
finansiärerna Almi Företagspartner, Fouriertransform
AB,
Inlandsinnovation AB, Stiftelsen Industrifonden, Norrlandsfonden samt
6:e AP-fonden förfogar
över 30 mrd avsedda för investering. Dock investerar
inte 6:e AP-fonden längre i tidiga skeden, varför c:a
10 mrd
är den
egentliga disponibla summan. (sid 29)
RR
intygar OECDs kritik om att de alltför många
nationella
aktörerna i många fall överlappar varandra; 40-talet
institutioner, fonder och stiftelser som utgör statens
nationella
riskkapitalkluster. (sid
30,
52)
Några
intressanta siffror om rörelsekostnaderna (bl.a. per
anställd) hos de 7 huvudaktörerna (sid 55)
***
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLORS
OFÖRBRUKADE
FORSKNINGSANSLAG
I
statens satsning på innovation är
finansieringsfrågan viktig. Som redovisats ovan, allokeras
18,4 miljarder för FoU för 2019 till universitet och
högskolor, mot c:a 270 mkr (1,4%) för
innovatörer utanför dessa.
Det är i det
sammanhanget intressant att notera i
Universitet
och Högskolors årsrapport 2019 att de vid utgången av 2018 oförbrukade
forskningsbidragen hade nu ackumulerat till 19,9 miljarder kronor,
vilket är nästan lika mycket som lärosätena fick i intäkter av nya
forskningsbidrag (19,5 mrd) under 2017.
Dessutom
redovisar
endast ett fåtal av lärosätena, med enskild huvudman,
dessa uppgifter.
Enligt rapporten
"Finansieringen av svenska universitet och högskolor" ökade de oförbrukade
anslagen med c:a 1,2 miljarder kronor från utgången av 2017 till slutet
av 2018. (sid
74)
***
INNOVATIONSMÄTNING;
NÄRINGSDEPARTEMENTETS
BESTÄLLDA UNDERLAG FRÅN STATISTISKA
CENTRALBYRÅN
SCB
har
själva uttryckt förundran över
näringsdepartementets
instruktion att inte
inkludera mikroföretagen (86,96% av samtliga svenska
företag
med anställda*), vid SCB's uppdrag att ta fram de
mätverktyg
för innovation som utgör underlaget för
den nationella innovationsstrategins aktivitetsverktyg.
Vid
sidan av att i synnerhet mikroföretag från Sverige,
såsom Mojang, Kisel Electronics,
Tail-F,
Pingdom, Bitsquid, Telepo, Comfort Audio, ConnectBlue, Skype, MySQL,
C3, Coding Technologies, Spotfire, Carmen Systems, TAT, Kreatel mfl.
har sålts för 56 miljarder
de senaste 10 åren, är det
anmärkningsvärt att -
som SCBs rapport refererar till - endast utgå från
företag med över 200 anställda
(FoU-statistiken) resp
med över 250 anställda (CIS-mätningen).
Historiskt sett
har ytterst
få
innovationsbaserade företag startat med ens så
många
som 10 anställda.Här kan nämnas Google, Apple, 3M,
Xerox, Ericsson mfl mfl.
På uppdrag av Dagens Industri granskade Stefan
Fölster 2010
696 s.k. gasell-företag, vilka är adekvata exempel
på s.k. mikroföretag. I Fölsters
rapport anger han att
endast fyra av de 696 (5,7 promille) kom ur
akademisk
miljö.
I
SCBs 2
delrapporter "Utveckling av innovationsstatistiken", framgår
vilka andra statistikparametrar regeringen har begärt.
Delrapport ett
definierar i princip uppdraget,
medan rapport 2
(från februari 2015), summerar vilka innovationsindikatorer mm
man aktivt
arbetar
utifrån.
Länkade
dokument innehåller
ett antal extraherade citerade slutsatser
och nyckelformuleringar ur rapporten. Från dessa framgår
att här finns stora kunskapsluckor och kompetenshål som
Sveriges innovationspolitik behöver fylla.
* |
Anställda |
Andel |
exkl firmor |
Antal företag |
|
|
Enmansföretag |
0 |
72,19% |
|
830 231 |
|
(=enskilda firmor) |
Mikroföretag |
1 - 9 |
24,18% |
86,96% |
278 076 |
|
(22,4% av landets anställda |
Små företag |
10 - 49 |
3,02% |
10,86% |
34 718 |
|
|
Medelstora företag |
50 - 249 |
0,51% |
1,83% |
5 849 |
|
|
Stora företag |
> 250 |
0,10% |
0,36% |
1 140 |
|
(=0,1% av
samtliga företag) |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
2 954 700 |
100% |
100% |
1 150 014 |
|
|
Källa:
SCB:s Företagsdatabas |
|
|
|
|
|
|
Not:
Antal företag per 2019-11-30 |
|
1-mans- + mikroföretagen utgör
96,4% av samtliga 1 150 014 företag. |
Svensk
industriproduktions andel av BNP år 2018 |
Gummi- och
plastvaruindustri |
5,2% |
Övrig
tillverkning |
5,7% |
Livsmedel |
7,3% |
Elektronik,
elapparatur och optik |
6,9% |
Trävaror,
papper, massa, grafisk industri |
11,6% |
Maskinindustri |
14,8% |
Stål-,
metallframställning, metallvaror |
14,6% |
Kemi, olja
och läkemedel |
11,6% |
Transportmedel |
22,3% |
***
|